Bengan träffar Kenta på en fest. De har varit polare i runt fem år. Bengan är sur. Man ser det på honom. Det formligen dryper hat ur den halvt uppknäppta skjortan han har på sig. Det ångar en dimma av dödsstraff runt hans aura och hans blick visar klart och tydligt att nu jävlar, Kenta, skall det presenteras utlägg på fyllan som aldrig förr..

Kenta blir lite osäker på sin gamla vän. Han undrar vad det nu är som pågår. Det är ju fan fest. Varför dundrar Bengan in på det här sättet och slänger av sig jackan utan ett ord? Ändå träffas han klockrent av den där mördande blicken. Kenta kostar i alla fall på sig att smeta på ett halvlamt leende och hinner precis ge Bengan en välkomnande nick innan Bengan tar ett stadigt tag i honom och säger på hes, hatisk skånska;

- Du är fan skyldig mig ett flak.

Bengans andhämtning är så tung att man skulle kunna tro att han sprungit maran.

- Ett flak? Frågar Kenta.
- Öl… flåsar Bengan medan färgen i hans ansikte saturerar till en ännu djupare, blodröd färg.
- Vadå öl?
- Du har legat med henne!
- Va? Vem?
- Det vet du mycket väl.
- Ja, alltså… nej men jag ligger med ganska många…
- Ann-Charlotte!
- Vaddå? Ditt ex? Ja, jo men det har jag väl också bestämt gjort, ja. Stammar Kenta.
- ÖL! FLAKET! NU! You SO owe me! Klämmer Bengan fram mellan de något sneda tänderna så att en högljud vissling framträder på SO...

Äsch, här avbryter vi den tråkiga diskussionen mellan två fulla parter och väljer att med lupp gå till botten med vad som hänt.

OK, Bengan har alltså haft en flickvän. Hur fan det nu gick till med den tandraden kan man tveklöst undra över, men vi väljer att bortse från detta och gå vidare. Vad historien också förtäljer är att det uppenbart är slut sedan en obestämd tid tillbaka dem emellan och Kenta har utfört ett gästspel på bortaplan av sällan skådad rang utan att ha frågat Bengan om det är OK att spela boll. Matchen har så att säga påbörjats innan visselpipan har ljudit.
Det är Bengan som håller i pipan. Han är domaren. Han är bödeln. Han är den allsmäktige. Ingen får just nu göra något med hans lilla Ann-Charlotte om han väljer att sätta sig på tvären.
Nu är det ju inte hans Ann-Charlotte längre, men Bengan är full och då går det inte att komma med sådana logiska argument.
För regeln är sådan att om du mot all förmodan skulle talla på tuttarna innan pipan blåser skola du springa ett straffvarv till närmsta systembolag och köpa 24 pilsner till domaren.

Så är det skrivet. Inte på papper. Inte i lagtexten. Inte ens på en minimalistisk fusklapp inför en tenta i historia. Men alla vet att det är så. Det framgår klart i… i… i… vänta… jag letar…

Vi låter bokmalen söka fram det vi letar efter. Medan vi väntar kan vi förflytta vi oss raskt vidare till en annan del av staden där jag själv sitter i samma situation på en balkong tillsammans med tre stycken polare och fattar precis lika noll och intet som Kenta. Jag har i och för sig inte bara Bengan att försvara mig mot utan ytterligare två till som svär sig ha läst den gyllene regel, vars pränt vår bokmal just nu febrilt söker efter.

Varför förstår jag då inte det här? Varför har någon valt att undanhålla så vital information för mig?

Till mitt försvar kan jag bara säga att jag härstammar från en underbar värld. Ett sanktum. En sfär. Ett annat land, om man så vill, som var bortom alla skällsord för promiskuösa kvinnor och män. En fristad, där vi alla delade lika som bröder och systrar utan att någon tog illa vid sig och började andas konstigt och vilt skandera ordet öl som om det vore det värsta skällsord man kunde hittat på.

Denna plats, där fem stycken grabbar kunde sitta runt ett matbord och diskutera deras gemensamma kaps orala färdigheter;

- Alltså när hon gör den där grejen med tungringen…
- Nae, jag hade henne innan hon piercade tungan…
- Ah va fan, då har du missat något!
- Har hon piercat sig?
- Du menar när hon typ viker tungan runt…
- Ja! Precis så!

…och alla instämmer i ett gemensamt;

- Ja, fy faaan! Och klappar sig själva lite käckt på knäet eller dunkar handflatan i bordet för att sedan luta sig lite stolt tillbaka och spänna upp bröstkorgen. Ni vet, sådär som bara vi män kan, när vi delar mysiga erfarenheter med varandra.

Jag får plötsligt en helt annan bild av den annars så oskyldiga, småskygga Fia-Stina som just då kommer ut ur köket glatt stirrande på sin nyblandade grogg. Hon är glad för att hon äntligen kan dricka igen efter att ha legat på en kudde i badkaret de senaste 3 timmarna och kräkts upp halvlitern tequila från det race som festen inleddes med. Hon är ännu gladare över att hon kan gå igen efter förra helgens plug and play.

Ett paradis där det spelades piano till zebrafinkarnas sång och om man var riktigt snäll fick man smaka tre veckor gammal tårta med vissa inslag av raklödder, som någon fyndig vän fått för sig vara, ett sunt bidrag till bakverket. Var man inte sugen på detta så var det bara att sno ihop en sex brödskivors Dagobertare med allt från kylskåpets mer avlägsna hörn och toppa rubbet med dallasdressing för att försäkra sig om att fettintaget skulle slå ut morgondagens annars så panikartade bakfylla.

Vi hängde i trapporna likt apor med mackorna i högsta hugg och spionerade mellan spjälorna på när vår vän idkade dunkardags med sitt senaste kap. Leendena har aldrig varit så breda som då. All trappklättring avrundades med utövande av en blandning av limbo, breakdance och tai-chi för att oållade ta sig igenom en källare full av guppande sovsäckar.

Så förstå min förvåning när jag nu satt där med tre stycken rabiata dårar framför mig vilt vevande med händerna i luften.

- Alltså, hur fan kan du bara göra så?
- Vaddå? Alltså, hur menar du nu?
- Amen, du bara går in sådär och tar min brud!
- Men du hade ju gjort slut.
- Men, vaddå då!? Tänk nu om jag hade känslor kvar för henne då.
- Men då skulle du ju inte dumpat henne för helvete! Är du dum i huvudet?
- Va?
- Äsch, det var inget…

Jag menar, den här killen var ju inne i zonen. Han hade fått tandborste och allt.
Hur banalt det här än låter så finns det ett visst djup och seriositet i ett förhållande när en tjej helt sonika skänker dig en tandborste. Det betyder nämligen mer än den traditionella duschen, parfymeringen, städningen av lägenheten och den lagade middagen med mys framför TV:n.
Det betyder att du får bo hos mig hela natten utan att bli utslängd klockan 4 på morgonen.

Jag brukar förresten numera själv ta med mig en tandborste när jag kommer på besök hos en ny flamma. När jag under kvällen går in på dass för att uträtta diverse behov stoppar jag käckt ner tandborsten bredvid hennes. Jag menar, blir det inget, så känns det ändå som halva inne och lite till. Hur som helst…

När min vän så kommer till mig, smått blötögd, och beskriver den rådande känslan av glädje över denna tandborste kan jag se att han förstår precis vad detta innebär. Han tycker det är fantastiskt och vill dela känslan med mig, sin gamla polare.

- Hon gav mig en tandborste, du. DET betyder något det.
- Ja, antingen att hon älskar dig eller att du är tillsammans med fluortanten.
- Va?
- Äsch, det var inget…

Jag tror mig än idag ta ganska lätt på den oskrivna regeln. Kanske för att jag anser mig ha råd med ett 24-pack pilsner om det verkligen skulle krisa men också för att om snubben är så jävla dum och dumpar sin tjej, är elak och nonchalant mot sin andra hälft och klart visar att han är ett steg lägre än mig på näringskedjan, då glider jag in som en riddare i smärre rostfläckig rustning med en något halt springare och plockar upp hennes tappade näsduk med min plywoodlans. Inget speciellt, fast ändå snäppet bättre.

Däremot skulle jag tro att om vi skrev om den oskrivna regeln, hur det nu skulle kunna fungera, till att du istället för ett inköp av 24 pilsner, skola svalgbearbeta din polares kronjuvel enligt konstens alla regler varje gång du roffat till dig dennes före detta flickvän, så tror jag att de flesta lagom funtade män hade tagit både ett, två och 703 steg tillbaka och tänkt sig för innan de började talla på tuttarna före avblås.

- Ah, fan, hon är ju jävligt snygg och snäll och så… men det är fan inte värt det, alltså.

En sista fråga skulle jag dock, lite nyfiket, vilja ställa. Inte för att det har så mycket med allt det här att göra kanske. Vad vet jag? Men en gång träffade jag en tjej som jag tyckte var riktigt jäkla kanon. Jag gjorde henne till och med en tjänst och fixade ett jobb till henne varpå tre stycken av mina arbetskamrater, dock vid skilda tillfällen och hon var med på det, spände på henne trots att de visste att jag var kär i henne…

Vad fan hände med den förbannade oskrivna regeln där, om jag får fråga?